• SHR-bloggen

Omtalade ingredienser i kosmetiska produkter

Text: Charlotte Björnstad, Toxikolog och Nicklas Gustavsson, Toxikolog


Regelverket kring kosmetiska produkter omfattas av kosmetikaförordningen (EG) 1223/2009) som trädde i kraft år 2013 och är gällande i hela Europa. Alla som släpper ut kosmetiska produkter på den europeiska marknaden måste förhålla sig till de regler och krav som ställs i denna förordning. En del ämnen, eller grupper av ämnen i kosmetik, kan potentiellt ge negativa hälsoeffekter. Därför är dessa ämnen reglerade genom haltbegränsningar i lagstiftningen eller är till och med förbjudna att användas i kosmetiska produkter.

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel tillhör en grupp av ämnen som har till uppgift att minimera uppkomst och tillväxt av mikroorganismer i produkten, såsom svamp, jäst, mögel och bakterier. Oftast är konserveringsmedlen syntetiskt tillverkade men även alkohol eller eteriska oljor kan fungera som konserveringsmedel i egenskap att förhindra tillväxt av mikroorganismer. Oavsett ursprung är egenskaperna hos ämnena lika och syftet således detsamma.

Ett par av de mest omdiskuterade konserveringsmedlen är:

Methylisothiazolinone (MI) har visat sig orsaka kontakallergi vid användning och har därför begränsats enligt regelverket. Från och med februari 2017 får ämnet endast förekomma i produkter som sköljs av. En maximal haltbegränsning har gjorts för ämnet vilken har bedömts som säker i rinse-off produkter (tekniska anpassningen till förordningen, 2016/1198).

Parabener har varit omdiskuterade länge vid användning i kosmetiska produkter, i huvudsak på grund av dess potentiella egenskaper att orsaka hormonstörande effekter. Metyl,-etyl, -propyl- och butylparaben har begränsningar med avseende på halt men är godkända som konserveringsmedel i kosmetik. Risken för negativa hälsoeffekter är bedömd som låg vid exponering, i synnerhet för metyl- och etylparaben. Propyl- och butylparaben får inte användas i produkter som lämnas kvar avsedda för blöjområdet hos barn under 3 år. De haltbegränsningar som finns för parabener är satta med stora säkerhetsmarginaler för att ta hänsyn till osäkerhet angående hormonstörande effekter. Med den kunskap som finns idag är därför risken för dessa effekter vid rimligen förutsebar användning låg vilket också gäller risken för för sensibilisering och allergiska reaktioner.

Peptider

Peptider är korta sekvenser av aminosyror där endast den mindre storleken skiljer dem från proteiner. Peptider har en mängd funktioner i kroppen och kan fungera bl.a. som hormoner, signalsubstanser inom cellkommunikation och som tillväxtfaktorer. Några välkända exempel på peptider är insulin, oxytocin och endorfiner. Inom kosmetik och hudvård används peptider främst i produkter som ska motverka hudens åldrande och förhindra rynkor. Kortfattat så sägs funktionen åstadkommas genom att peptiderna stimulerar kollagensyntesen vilket ger en fastare hud. En del av dessa peptider tycks vara kraftfulla stimulanter av celltillväxt vilket skulle kunna få implikationer för någon med t.ex. hudsjukdomar eller cancer. Kanske är det en ogrundad misstanke men värd att ha i åtanke. En relaterad fråga som kanske är än viktigare är gränsdragningen mellan kosmetika och läkemedel. Enligt läkemedelsverket så klassas produkter som påstås ha eller har effekter i vävnader under huden som läkemedel. Samma sak gäller också produkter som har farmakologisk, immunologisk eller metabolisk funktion och hit räknas exempelvis vissa produkter för tillväxt av hår och ögonfransar. Enligt ovanstående bör peptider klassas som läkemedel med tillhörande kliniska prövningar och godkännandeförfarande vilket sannolikt skulle få som följd att vissa produkter inte längre skulle tillåtas på marknaden.

Stamceller

En annan kategori ingredienser som ofta förekommer i produkter med höga anspråk är stamceller. Det är främst celler från växtriket som används, t.ex. äpple. Stamceller har till skillnad från andra celler förmågan att dela sig ett obegränsat antal gånger samt utvecklas till olika typer av celler. Användning av stamceller i kosmetika utvecklas ständigt och i olika riktningar. Stamceller i en kosmetisk produkt är inte levande och kan inte börja växa eller skapa nya vävnader. Anledningen är att cellodling kräver en steril miljö, konstant temperatur, specifikt pH och noggrant anpassade näringslösningar, något som är långt ifrån miljön i en kosmetisk produkt. Om stamcellerna påstås påverka de mänskliga cellernas tillväxt skulle de ju också hamna i en liknande situation som peptiderna ifråga om status som kosmetika eller läkemedel. Även om det sannolikt är ofarligt med stamceller i produkter kan påståenden om produkternas egenskaper vara väldigt fantasifulla och det är värt att påminna om att påståenden som görs ska vara vetenskapligt underbyggda och sanningsenliga. En sund skepsis rekommenderas i samband med dessa påståenden.

Parfym

Parfym består i regel av en blandning med många olika ämnen. Generellt är parfymblandningar klassificerade som mer eller mindre allergena beroende på vilka substanser blandningen består av. Man har identifierat 26 olika parfymämnen som bedöms innebära en högre risk för allergiska reaktioner vid exponering. Om dessa överstiger en viss halt måste de deklareras i inci-listan på förpackningen. Några vanliga typiska allergener är limonene, geraniol och citronellol.

Idag finns det många produkter innehållande eteriska oljor och växtextrakt i syfte att parfymera. Inte sällan innehåller dessa oljor mer än 100 tals (eller ännu fler) olika parfymämnen och ingår dessutom ofta i en relativt hög halt. De flesta av dessa ämnen är näst intill omöjliga att identifiera vilket kan, vid upprepad hudkontakt, innebära en ökad risk för negativa hälsoeffekter, i synnerhet allergiska hudreaktioner och/eller kontakteksem. Är man känslig mot parfym bör man vara särskilt försiktig och med fördel välja produkter som är helt oparfymerade.

Cykliska siloxaner

Cykliska siloxaner (även kallade cykliska silikoner, reds. anm.) är en grupp ämnen som är vanligt förekommande i kosmetiska produkter, alltifrån hudkrämer, hårprodukter och tvålar. I nuläget är siloxanerna godkända att användas i kosmetik utan några restriktioner, men ämnena har varit omdiskuterade på grund av att en typ av siloxan (cyklotetrasiloxan, D4) misstänks kunna skada fertiliteten. Den vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet (SCCS) har dock bedömt cyklotetrasiloxan som säkert i kosmetiska produkter vid normal och förutsebar användning.

Cykliska siloxaner har potentiella negativa miljöegenskaper (svårnedbrytbart) och misstänks orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. På grund av dessa egenskaper har det lämnats in förslag till den europeiska kommissionen om att begränsa två av de vanligaste siloxanerna för användning i kosmetik, men ännu har ingen restriktion gjorts.

INFORMATION;

Trossa AB erbjuder konsulttjänster för en hållbar utveckling arbetar bland annat med rådgivning och att hjälpa företag att uppfylla lagstiftningen enligt kosmetikaförordningen. De erbjuder tjänster och expertrådgivning kring alla typer av frågeställningar som handlar kosmetik- och hygienprodukter och kan göra säkerhetsbedömningar.

Charlotte är Toxikolog från Karolinska Institutet och arbetar som konsult på Trossa.  Hon har god kompetens inom hälso- och miljöriskbedömning av kemikalier samt erfarenhet av regulatoriska frågor vid godkännande och märkning av kemiska- och kosmetiska produkter samt kosttillskott. Charlotte är även en del av affärsnätverket Gardenias expertpanel. charlotte.bjornstad@trossa.se

Nicklas är Toxikolog från Karolinska Institutet med en grundutbildning inom biologi. Vidareutbildad inom miljöledning och miljölagstiftning. Även han arbetar som konsult på Trossa med rådgivning inom kosmetika- och kemikaliefrågor, författar säkerhetsrapporter och utför märkningsgranskning för kosmetik- och hygienprodukter. nicklas.gustavsson@trossa.se

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter. Vi står för lärande, kvalitet och status.

#cyklotetrasiloxan #Methylisothiazolinone #nicklasgustavsson #Stamceller #incilistan #siloxanerna #Cykliskasiloxaner #kontakteksem #geraniol #hudreaktioner #Parabener #charlotteBjörnstad #toxicolog #allergener

Följ Atlas Hudvård

  • Black Instagram Icon
  • Black Facebook Icon

Behandling av personuppgifter:

Atlas Hudvårdssalong Ⓡ

 

Innehar F-skattsedel, Mästarbrev, Gesällbrev, Medlemskap SHR, CIDESCO diplom, Cert. Spec. Hudterapeut.