Hudterapeut & Undersköterskestuderande del 2

Mikrobiologi och smitta  


Mikroorganismer finns normalt överallt i vår omgivning. De flesta är ofarliga och framkallar inte sjukdom, apatogena, och till och med livsviktiga för den biologiska balansen.

Överallt i vår kropp och på vår hud finns också mikroorganismer som är livsviktiga för oss, de är en del av vår normalflora, de skyddar oss från patogena mikroorganismer. Laktobacillus tillexempel skapar en sur miljö som gör att skadliga mikroorganismer inte trivs. Om det uppstår obalans i vår normalflora pga ohälsa eller i samband med en penicillinkur, så kan infektioner uppstå. 

Men det finns alltså även mikroorganismer som är patogena, de är smittämnen som ger sjukdom.Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss från skadliga mikroorganismer. De tre vanligaste patogena mikroorganismerna är bakterier, virus och svamp.


Bakterier 


Bakterier liknar våra celler i sin uppbyggnad och kan ha olika storlek och form. De kan anpassa sig efter olika miljöer och därför överleva lättare. Tillexempel är vissa bakterier beroende av syre (aerobla) medan andra måste ha en syrefattig miljö (anaerobla) för att överleva, men flera kan anpassa sig till både en syrerik och en syrefattig miljö, de kallas fakulativt anaerobla. De blir då mer smittsamma om de kan överleva i luft. De flesta patogena bakterierna är ljuskänsliga, trivs i en fuktig miljö med 33–37 graders värme och oftast vid ett neutralt pH-värde, detta gör att vår kropp är en plats där bakterier trivs och har lätt att föröka sig. Bakterier kan behandlas med antibiotika men de kan även mutera och bli resistenta. Stafylokocker är en del av normalfloran ibland svalget och på huden. Men de kan även orsaka infektioner så som sårinfektioner på sjukhus, så kallad sjukhussjuka. De sprids via direkt kontaktsmitta som via händer och via indirekt kontaktsmitta via föremål. De kan även spridas som luftburen droppsmitta via nysningar och hostningar.

Streptokocker är en del av normalfloran i bland annat svalget men de kan även vara patogena. De sprids som luftburen droppsmitta, direkt kontaktsmitta och indirekt kontaktsmitta. Den kan även spridas via mat. Streptococcus pyrogenes kallas även GAS och orsakar både de flesta och de allvarligaste mänskliga infektionerna. Alltifrån halsfluss till dödliga infektioner och har kallats ”mördarbakterien” på grund av dess ibland aggressiva förlopp.



Virus 


Virus är mycket mindre än bakterier och det har ingen egen ämnesomsättning, de kan därför inte behandlas med antibiotika. Man kan däremot förbygga virusinfektioner med vaccination. Virus kan orsaka allt från ofarliga virusinfektioner till dödliga pandemier.

Virus är beroende av våra celler och delas in i två typer; DNA-virus som kopieras i cellkärnan och kan påverka dess DNA och RNA-virus som kopierar cytoplasman i cellen. Vissa virus kan stanna kvar i cellen utan att ge symptom och ligga där latent för att sedan då och då orsaka infektion. Herpes simplex typ 1 är ett exempel på DNA-virus som fungerar på detta sätt. Influensavirus är exempel på RNA-virus och det nya Coronaviruset är ett RNA-virus. RNA-virus sprids främst via droppsmitta och kontaktsmitta.



Svamp


Svamp finns naturligt överallt i vår omgivning och även i och på vår kropp, men kan även orsaka infektioner på huden eller i slidan. De svampar som kan orsaka infektion hos oss människor delas in i jästsvampar, trådsvampar och mögelsvampar. De förökar sig med hjälp av sporer. Candida albicans är den vanligaste jästsvampen och finns normalt hos människan men den kan också orsaka infektion i bland annat munnen. Svampinfektion i underlivet drabbar de flesta kvinnor någon gång i livet. Antibiotikabehandling kan orsaka svampinfektioner då de rubbar normalfloran. Trådsvampar kan orsaka bland annat skäggsvamp och ringorm, dessa trivs i fukt och värme. Fot- och nagelsvamp är vanliga och sprids genom både direkt och indirekt kontaktsmitta.



Smitta och smittspridning 


För att en smitta ska kunna spridas så måste det finnas en smittkälla, en smittväg och en mottagare. Smittkällan är en person, ett föremål eller en plats som bär på smittämnen. Smitta sker när smittkällan sprider smittämnen till omgivningen. Smittvägen är det sätt som mikroorganismen överförs från smittkällan till en annan person, mottagaren. Exogen smitta kallas den smitta som överförs från en smittkälla till en annan mottagare. Endogen smitta är smitta som överförs från en del av den egna bakteriefloran till en annan. Kontaktsmitta kan ske direktmellan personer och indirekt via mellanled som händer, kläder eller föremål. Dessa är de vanligaste smittvägarna inom vården men det finns även droppsmitta, luftburen smitta, blodburen smitta, tarmsmitta och insektsburen smitta. När en smittsam sjukdom sprids snabbt i ett land kallas det epidemi. Sprids smittan snabbt mellan flera olika länder är det en pandemi, så som idag med coronaviruset som orsakar covid-19. 


Basala hygienrutiner 


Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om basala hygienrutiner för personal inom vård och omsorg att följa. De handlar bland annat om handtvätt, handdesinfektion, skyddshandskar, skyddskläder och arbetskläder. De basala hygienrutinerna är viktiga när man arbetar inom vård och omsorg eftersom goda hygienrutiner är den viktigaste delen för att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Handhygienen är väldigt viktig eftersom kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom vården. 

Desinfektion utförs för att minska antalet smittämnen på ett föremål eller en yta för att förhindra smittspridning, de flesta mikroorganismerna dör. Definitionen av desinfektion är; ”Reduktion av mikroorganismer på föremål eller ytor till en nivå som anses ändamålsenlig för att förhindra överföring av smitta.” Detta kan göras kemiskt eller med hjälp av värme. Värmedesinfektion i används i första hand till föremål som instrument. Kemisk desinfektion, tillexempel med alkohol, används till hud och ytor.

Sterilisering innebär att produkter eller föremål görs helt fria från smittämnen, chansen att hitta mikroorganismer är en på en miljon. Det kan göras med värme, kemiskt eller med joniserande strålning. Värmesterilisering kan ske i autoklav eller torrsterilisator. Kemiska medel används då materialet inte tål värme. Joniserande strålar används ofta inom industrin för olika engångsprodukter. Sterila engångsprodukter kastas efter användning och flergångsprodukter ska rengöras, desinfekteras och steriliseras. Föremål, produkter och vätskor som ska föras in i kroppen ska vara sterila.


Vårdrelaterade infektioner 


Infektioner som sprids i samhället kan även spridas inom vård och omsorg, både mellan patienter och till personal. Även friska personer kan vara smittbärare och föra smitta vidare. Det är viktigt att skydda patienterna och minimera risken för vårdrelaterade infektioner, VRI. Därför bör personal inom vård och omsorg ha tillräcklig utbildning och kunskap om smittvägar, basala hygienrutiner, rengöring och desinfektion. 


Multiresistenta bakterier 


Multiresistenta bakterier, MRB är bakterier som utvecklat resistens mot flera olika antibiotikastammar. Vid penicillinbehandling bildar bakterien ett enzym som är mer motståndskraftigt mot penicillinet, bakterien muterar och den gamla versionen dör medan den nya versionen av bakterien överlever.

MRSA och MRSE är båda multiresistenta bakterier, då de är resistenta mot alla de penicillin som finns att tillgå idag så kan vara livshotande. MRB är ett stort, ökande globalt problem. Ju mer antibiotika vi använder desto fler resistenta bakterier får vi. Det är därför viktigt att vara restriktiv med penicillin och antibiotika samt att jobba förebyggande genom att förhindra smittspridning. 


Avslutningsvis


Kunskap om mikroorganismer, smitta och smittspridning är viktig inom vård och omsorg för att förstå vikten av hygienrutiner och på så vis förhindra vårdrelaterade infektioner. Extra viktigt blir det att vara noga med de basala hygienrutinerna och hålla en hög hygienisk standard då vi idag har betydande hot mot folkhälsan med både en pandemi orsakad av Coronavirus samtidigt som problemet med de multiresistenta bakterierna ökar. Vi måste göra allt vi kan för att minimera spridningen av dessa i samhället allmänhet och inom vården i synnerhet.


Källförteckning


Bengtsson, A. Setterberg, E. (2000) Medicinsk Grundkurs. Liber AB, Borås. Gillå, U. (2011) Medicin 1. Samona Utbildning. Stockholm.

www.krisinformation.se/detta-kan-handa/manniskor-och-smitta (2020-08-23)

www.av.se/halsa-och-sakerhet/sjukdomar-smitta-och-mikrobiologiska-risker/anvandning-av-mikroorganismer/forebygg-riskerna-med-mikroorganismer/riskklasser-och-klassificering-av-smittamnen/ (2020-08-23)

https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-smittspridning/infektioner-och-smittspridning/smitta-och-smittspridning/smittvagar/ (2020-08-24)

https://www.sahlgrenska.se/for-dig-som-ar/vardgivare/vardhygien/kommunal-vard-och-omsorg/12.-livsmedelshygien/ (2020-08-24)

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/ (2020-08-25) https://www.forskning.se/2020/03/17/forskare-detta-vet-vi-om-coronavirusinfektioner/ (2020-08-25)

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/nationell-samverkansfunktion/ (2020-08-26)

Följ Atlas Hudvård

  • Black Instagram Icon
  • Black Facebook Icon

Behandling av personuppgifter:

Atlas Hudvårdssalong Ⓡ

 

Innehar F-skattsedel, Mästarbrev, Gesällbrev, Medlemskap SHR, CIDESCO diplom, Cert. Spec. Hudterapeut.