Jakten på en perfekt hud

Text: Lena Edberg

Intresset för hudvård ökar enormt hela tiden och det är jätteroligt att så många nu delar detta stora intresse med oss hudterapeuter!


Jag tycker som sagt att det är jättekul att så många vill jobba för en bättre hudhälsa och söker hjälp hos mig som hudterapeut för att uppnå detta. Men det skaver lite när allt fler har en så orealistisk bild av hur en ”normal” hud ser ut. Jag kan inte låta bli att tro att den filtrerade ”verklighet” vi ser i våra mobiler från morgon till kväll kan ha något med det och denna förändring att göra. Kan de sociala medierna ha påverkat vår bild av oss själva och vår omgivning så vi får en orealistisk bild av hur andra ser ut och när vi ser oss själva i spegeln stämmer inte bilden med hur ”alla andra” ser ut? Kan detta leda till så stora problem att det påverkar vissas liv så mycket att psykologisk hjälp behövs?

2018 rapporterade TT att plastikkirurger märkt av att en växande andel patienter uppsökte dem med en önskan om att se ut som retuscherade versioner av sig själva. Läkarna kopplade fenomenet till användandet av filter i olika appar. De slätar ut ojämnheter i huden, förstorar ögon och mun, markerar kindben, förminskar näsor etcetera. Medierna började rapportera om fenomenet som Snapchat dysmorphia.

Ett år tidigare hade jag skrivit om BDD (Body Dysmorphic Disorder) dvs självupplevd fulhet, då jag intervjuat Jesper Enander, en svensk psykolog som forskat på BDD. Det inlägget kan ni läsa här; https://shrbloggen.wordpress.com/2017/01/12/lider-din-kund-av-dysmorfofobi/


Vad är Snapchat dysmorphia, är det en riktig diagnos eller ett modeord i pressen?

  1. Snapchat dysmorphia har ännu inte blivit en egen diagnos i ett internationellt diagnosklassificeringssystem, men det är ett växande fenomen som började i USA, men som nu också breder ut sig i Europa. Kort förklarat så går Snapchat dysmorphia ut på at man vill se ut som den ”filtrerade” versionen av sig själv. Med några få swipes eller klapptryck så kan man få finare tänder, perfekt rynkfri hud, större ögon, smalare näsa etcetera. Dessa filter bidrar till att ändra folks uppfattning om skönhet världen över och kan trigga, och inte minst upprätthålla en BDD.

Hur stort problem tror du sociala medier utgör för människors psykiska hälsa idag?

  1. Jag ser på sociala medier som et stort socialt experiment som vi ännu inte fullt ut vet konsekvenserna av. 2015 lades en rapport fram i USA som fastslog att över 25 procent av tonåringarna som var på sociala medier mer än 3 timmar om dagen fick problem kopplade till sin psykiska hälsa. Det finns även flera studier som visar att sociala medier påverkar självkänslan negativt. Man ser även att många patienter med BDD är mycket aktiva på sociala medier och att de ofta lägger ut selfies för att få bekräftelse från andra genom likes, men detta bidrar tyvärr bara till en försämring av tillståndet.

Kan du berätta lite mer om BDD-diagnosen?

  1. BDD eller Dysmorfofobi karakteriseras av en överdriven fixering vid en inbillad defekt alternativt minimal defekt i utseendet vilket går ut över livskvaliteten på ett betydande sätt hos patienten. Enrico Morselli var en italiensk psykiatriker som först beskrev denna psykiska sjukdom och kallade den Dysmorfobi redan 1891. Men det var inte förrän på 1990-tallet som man verkligen gick in för att forska på denna sjukdom för att försöka hitta bra behandlingsalternativ.

Förekomsten av BDD är ca 2–3 procent hos vuxna och den drabbar lika många män som kvinnor. Det var en studie från Sverige (Brohede et al) från 2015 som fastlade förekomsten till ca 2,1 procent för kvinnor i Sverige. För cirka två tredjedelar av de drabbade debuterar sjukdomen innan de fyllt 18 år. Viktigt att ha i åtanke är att BDD inte debuterar akut utan att det sker en gradvis utveckling under många år. Som med de flesta andra psykiska sjukdomar, så finns det flera olika grader av problemen, men statistiskt visar att majoriteten av dessa patienter är singlar, cirka 40 procent är utan jobb och 25 procent hoppar av skolan. Många kan ha en tilläggsdiagnos, som depression (observera suicidalitet), social ångest, tvångssyndrom (OCD).

Frågor som kan ge en signal om du skulle kunna behöva söka hjälp;

  1. Är du bekymrad över ditt utseende? • Är din största oro över ditt utseende att du inte är smal nog eller att du kan bli för tjock? (Då är det förmodligen en ätstörning och inte BDD) • Hur har din oro över ditt utseende påverkat ditt liv? (Så som skola, jobb, intima relationer, förhållandet till andra människor.) • I genomsnitt, hur mycket tid spenderar du dagligen på ditt utseende? (Mer än 2–3 timmar = varningstecken!)

Vid misstanke om BDD finns ett självskattningsformulär att fylla i och som finns på nätet (https://rucklab.com/measurements-skalor/body-dysmorphic-disorder/) Det är inte tillräckligt för att ställa en diagnos, men kan styrka eller avfärda misstanke om BDD.

Om misstanken styrks av formuläret är det viktigt att prata med sin husläkare eller en psykolog för att få mer klarhet. Men de drabbade söker hellre kosmetiska behandlingar än psykisk hjälp, eftersom de tror att det är ett verkligt fel med ens utseende. Tyvärr vet man att kosmetiska ingrepp inte hjälper den som drabbats av BDD, snarare tvärt om, det är därför viktig att utövaren avstår från att utföra det kosmetiska ingreppet eller den behandlingen som kunden önskar och istället hjälper patienten/kunden vidare till vården.

I slutet av förra året rapporterades i flera medier att Instagram stoppade vissa skönhetsfilter. Det handlade om effekter på bilder som kan göras med AR, augmented reality/förstärkt verklighet. Med dessa filter kunde användarna se hur de skulle kunna förändra sitt utseende med ett ansiktslyft, en näskorrigering eller injektionsbehandlingar. Instagram tog beslut att omvärdera sin policy och tog bort filter och effekter som uppmuntrade till plastikkirurgi och estetiska injektioner, och godkänner sedan inga nya, detta på grund av att forskning visat att sådana filter kan få människor att må psykiskt dåligt över sitt utseende, rapporterade BBC.


Som Auktoriserad Hudterapeut kan jag hjälpa dig som kund till optimal hudhälsa utifrån dina förutsättningar. Vi som är SHR-medlemmar har etiska regler att följa som innefattar bland annat att hålla oss inom vårt kompetensområde, ge tydlig information om eventuella risker, efterbehandlingsråd samt inte överdriva effekten av våra tjänster. Jag är noga med att tillhandahålla säkra, professionella och resultatinriktade behandlingar och produkter. Vi kan alla ha olika preferenser och ideal men jag vill att dina mål och förväntningar med din hud ska vara uppnåeliga så att du ska bli nöjd. Jag brinner för att tillsammans med dig som kund lyfta fram den bästa versionen av just dig!

“Perfectionism is self destructive simply  because there’s no such thing as perfect. Perfection is an unattainable goal.”

— Brené Brown

/Lena Edberg

Detta är ett blogginlägg. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte SHR.

SHR – den självklara branschorganisationen för alla hudterapeuter. Vi står för lärande, kvalitet och status.

#BDD #BodyDysmorphicDisorder #Snapchatdysmorphia

Följ Atlas Hudvård

  • Black Instagram Icon
  • Black Facebook Icon

Behandling av personuppgifter:

Atlas Hudvårdssalong Ⓡ

 

Innehar F-skattsedel, Mästarbrev, Gesällbrev, Medlemskap SHR, CIDESCO diplom, Cert. Spec. Hudterapeut.